Efter frukosten igår så gav vi oss ut på en promenad längs stranden. Det var så fint. Klarblått vatten, vindstilla och strålande sol.
Pojkarna ville stanna och leka i sanden så jag fortsatte en bit på egen hand. När jag vände om och nästan var framme hos dem, vänder sig A om, ser mig och springer och slänger sig runt magen på mig och ropar "You came back!" Det värmde ordentligt kan jag säga.
Pojkarna var nästan lika förtjusta som jag
Hav och himmel i samma färg. Vackert är vad det är
Vågor. Svar: Ja, jag vill lära mig att surfa
Lycklig tjej!
I left footprints!
Mina fina pojkar!
Vattnet var så oerhört klart!
Kanske en kliché, men så fint ändå
Avslutar med en självklar hoppbild. Så här lycklig känner jag mig nu. Tänk att jag, lilla jag, verkligen lever här nu. Ganska häftigt ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar