onsdag 28 maj 2014

See ya Australia

Min tid i Australien för denna gång är nu över. 264 dagar har gått sedan jag lämnade Sverige, vänner och familj. Jag kan inte säga något annat än att jag har haft det fantastiskt. Att åka till Australien är det bästa jag gjort. Det har varit så lärorikt på alla sätt. Jag har sett och gjort mer än jag någonsin kunnat drömma om. Lärt mig surfa, snorklat och dykt i Stora Barriärrevet, ridit på kamel runt Uluru en tidig morgon, krupit i tunnlar under ett fängelse, blivit polare med kängurur, matat papegojor ur handen, blivit expert på att bygga lego och hoppat skydive. Allt detta skulle inte varit hälften så roligt utan människorna som jag mött. Det spelar inte så stor roll var du är så länge du har människor du trivs med.

Det började med min värdfamilj, kunde inte önskat mig en bättre. Mina två värdbarn var underbara, så många skratt de gett mig, så mycket kärlek och så många kramar och teckningar jag fått. Att vara Au Pair förberedde mig på vad som kan komma i framtiden. Hur hanterar man barn som vill göra allt utom att äta, hur får man dem att borsta tänderna och vilka lekar fungerar bäst när humören sjunker. Min fantasi och mitt tålamod har förbättrats. Att bo i en stad så länge gjorde att jag verkligen lärde känna den, jag visste vart jag skulle och hur jag snabbast tog mig dit. Mitt lokalsinne utvecklades. Jag fick riktigt bra vänner, både massa internationella människor men även australiensare som visade mig landet från insidan. Jag firade nationaldagen tillsammans med Sarah och Harmony och kände mig som en riktigt Aussie. Min värdpappa och Genevieve har gjort att jag fått med mig en hel del slang.

Jag kan knappt sätta ord på hur fantastiskt jag hade det sedan när jag började att resa. Familjen kom och hälsade på över jul och nyår och vi såg otroliga saker. Att få dela min upplevelse med dem var så fint. Att se dem var underbart. När Au Pair tiden sedan var över möttes jag upp av Cornelia. Vi var vänner innan, men att leva så tätt in på varandra så länge gör att man växer ihop. Nu vet vi precis vart vi har varandra, och så mycket som vi nu vet om varandra gör att vi förmodligen behöver förbli nära kompisar ett bra tag till... Förutom alla skratt och saker vi sett så är fördelen att resa ihop med någon att man inte alltid behöver vara stark. Man är stark i omgångar. Hjälps åt. Sen är det bara positivt att ha någon att dela äventyret med, prata om allt vi sett och de människor vi mött.

Jag skulle vilja nämna alla som jag mött. För utan dem så skulle inte resan blivit den samma. De små sakerna som är lika viktiga och minnesvärda som de stora händelserna. Som Åsa, vi blev så bra vänner att vi kunde säga "Nä, idag behöver jag vara ensam", för att nästa dag ligga och topless sola tillsammans på stranden. När jag träffade Jemma och Mike kunde allt hända, oftast handlade det om mat, men kunde lika gärna bli laguunbad med kläderna på eller paddla kajak och hamna mitt bland delfinerna. Nu kan jag inte nämna alla som jag mött för då skulle ni aldrig orka läsa detta. Men jag vill ändå säga tack till alla som gjort denna resan till vad den blev. Ett oförglömlig minne.

Australien kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta. Jag blev inte särskilt klokare på framtiden, men jag blev klokare på mig själv. Jag vet vem jag är och har insett vad som är viktigt i livet. Ta bort de människor eller saker som sänker dig och ta till vara de du har, de människor som får dig att växa. Skratta mer än vad du tror är okej. Var galen ibland. Gå utanför din trygghetszon, gör det där du vill men inte riktigt vågar. Jag kom hem och känner mig betydligt mer självsäker (mamma tycker dock att jag var rätt självsäker redan innan jag åkte) och redo för livet. Jag kommer definitivt att återvända till Australien, kanske inte det närmsta åren, men i framtiden. Det är aldrig hejdå, det är alltid See ya.







Bloggen kommer att finnas kvar. Den heter Mariannesresa och min resa fortsätter. Jag kommer inte att uppdatera ofta, men när det är dags för nästa stora äventyr så kan ni med sannolikhet läsa om det här!

Sista besöket i Sydney

Mina sista dagar i Australien avslutades i Sydney. Min resa började i Sydney och det var också där jag ville avsluta den. Sydney är och förblir min favoritstad. Jag tror att det mycket har och göra med vad jag förknippar den med, frihet. Känslan att komma dit ensam och veta att nu är det jag som bestämmer, vad jag vill göra, vad jag vill se och hur jag vill spendera mina pengar. Förutom Canberra som jag bodde i så är Sydney den stad som jag har spenderat mest tid i. Jag känner mig riktigt hemma där. Tänk att kunna säga det om en stad på andra sidan jorden. Sydney är mitt andra hem. 

Jag förundras fortfarande av denna byggnad. 

Även skyskraporna är vackra

Bara att var i Sydney får mig att må så oerhört bra. Jag kan inte göra något annat än att le.

En av mina favoritplatser i Sydney är Manly. En strand en halvtimmes färjetur från staden. Åka till Manly var något av det första jag gjorde i Australien. Elin och jag åkte dit, njöt av att vi var i Australien och förälskade oss i Frozen Yoghurt. Jag gjorde samma sak än en gång. Och varje gång jag besöker Manly upptäcker jag något nytt. Ett mysigt café, en del av stranden som jag tidigare inte sett eller billiga surfbrädor. Denna gång var det mer känslan. Jag vet inte när jag kommer tillbaka hit. Stannade extra länge bara för att suga ur det sista ur platsen.  I säkert en timme satt jag i telefon med Genevieve, min granne från Canberra. Vi båda var på gränsen till tårar. Jag åker härifrån. Jag ska lämna Australien. Det är nästan ofattbart efter en sådan här lång tid. 

Hade sett fram emot att se en fantastisk solnedgång min sista kväll i Australien. Men allt blir inte alltid som man tänkt sig. Och ibland är det tur. Det oförutsägbara kan vara väl så spännande. Himlen fick mig att tänka på mitt äventyr här, det har varit spännande, oförutsägbara saker har skett, vägar har korsats men tillsammans har det varit väldigt vackert. Perfekt rent utsagt. 

Nu kan jag säga att jag sett Opera Huset från alla vinklar. Gått runt. Åkt färja förbi. Gått över Harbour Bridge och sett byggnaden från andra sidan vattnet och så har jag flugit över det! 

Harbour Bridge och Opera Huset, ikonerna för Sydney och Australien. 

lördag 3 maj 2014

Fremantle

Har flyttat ut till Fremantle, ett mysigt litet samhälle 20km väster om Perth. Vandrat omkring. De har västra Australiens största marknad, första byggnad och största fängelse. Och allt det har jag hunnit med att se.

På marknaden kan man spendera timmar. Åt lunch och log åt livet.

Eftermiddagen spenderades på fängelsets mark. Snarare under mark. Jag gjorde en tunneltur. Vi klättrade 20m nedåt genom limestone. Fick krypa genom grottor som fångarna byggt för att pumpa upp färskvatten och åka båt i "kanalen". Det var riktigt häftigt.

Ikväll såg jag en vacker solnedgång och nu ska jag gå tillbaka till mitt pirathostell

torsdag 1 maj 2014

First day on the westcoast

Igår var en resdag av högsta grad. Flyg från Cairns till Melbourne och från Melbourne till Perth. Inga problem. Jag gillar att flyga. Det enda jag var lite orolig över var hur jag skulle ta mig från flygplatsen till hostellet. Men även det löste sig. Checkade in och slocknade snabbt. Vaknade upp 10 timmar senare, en välbehövlig sömn.

Idag har jag promenerat runt i Perth. Största staden på västkusten. Den känns ganska lite, men ändå så bor det 2 miljoner människor här, vilket är fler än i Stockholm! Efter vad jag hittills sett så verkar det vara en lugn och fin stad.




Har en del bilder till men internet här på hostellet är så oerhört segt och jag är för trött för att sitta uppe och vänta så de kommer en annan gång. 



måndag 28 april 2014

Avskedsmiddag

I lördags så flög Cornelia från Cairns till Sydney. Hennes resa är nästan över. Själv har jag några veckor kvar.

Eftersom fredagen var vår sista kväll tillsammans så gick vi ut och åt fint. Att beställa vad vi ville ha utan att titta för mycket på priset.

Vi körde på pizza och sallad på en fin restaurang med utsikt över havet. Det var den godaste pizzan jag har ätit! Med lax och pesto ovanpå. 

Vi åt i lugn och ro. Gick runt kvarteret för att hinna bli liiite hungriga innan det var dags för efterrätt. Ice cream tasting deluxe. Schweizisk glass. 

En bra kväll efter två fantastiska månader som sambos

Palm Cove

Nu reser jag själv. Det känns konstigt men är samtidigt väldigt skönt. Göra vad jag vill, när jag vill och äta vad jag vill, när jag vill.

Åt en riktigt smarrig frukost p å balkongen och tog sedan en buss norrut. En timmes resa från Cairns, destination Palm Cove. En mycket liten stad, by snarare. Jag är så glad att jag åkte. Det är fantastiskt här.

Stranden var fin och nästan öde. Perfekt för solning, människorna är trevliga och maten är god. Fish and chips till lunch och iced coffee efteråt. Är man på semester så är man!

Om inte det här är paradiset då vet jag inte vad!

Fina vänner

Bland det bästa med att vara ute så här och resa är människorna som man möter. En del konstigt, en del roliga och en del helt fantastiska.  På Fraser Island hamnade Cornelia och jag i samma bil som Jemma och Mike från England. Sedan dess har vi fyra träffats regelbundet, är vi i samma stad så ser vi till att äta, promenera eller ta en öl ihop. 

I Cairns bestämde vi oss för att ha BBQ kvällen innan Mikes födelsedag. Och vad passar inte bättre än att äta känguru när man är i Australien? Det är inte min första gång och jag tycker de är gott. Lika gott den här gången. 

Morgonen efter gick vi ut och åt pannakaksfrukost tillsammans. (Min och Cornelias second breakfast)
Det var riktigt gott men självklart inte lika gott som pappas pannkakor.

Fantastic Four ( Jemma tar kort). Vem kommer på att bada i laguen är roligt, med kläder på?! Jo vi såklart. 

Nu har Cornelia flugit till Sydney, jag stannar i Carins några dagar, ska ha lite egentid. Sedan bär det ut på nya äventyr! 

lördag 26 april 2014

Cairns

Jag vet att jag varit ganska dålig med bloggningen, men jag har haft ganska fullt upp- med att ha en fantastisk resa!

Senaste veckan har varit den mest händelserika. Så mycket som vi har gjort, upplevt och sett. Vi befinner oss nu i Cairns. Cornelia och min sista destination tillsammans.

Vad vi hunnit med:
Äta pannkaksfrukost på Cornelias födelsedag!

Bestiga ett berg i Townsville i 30° värme. 

Äta frukost på restaurang och jag lyckas beställa två frukostar...

Vandrat runt i Cairns

Och sen så. Det största som hände: JAG HAR HOPPAT SKYDIVE. Var väldigt nervös när vi bokade men desto närmare vi kom, desto mer taggad blir jag.

Här sitter i i bilen och är förväntasfulla

Laddad!

Vad är det vi har gett oss in på?

Den känslan. Det häftigaste jag någonsin gjort. Att falla handlöst genom luften från 14000ft (nästan 5km), genom molen och sedan poff, se hela marken framför sig och fallskärmen vecklas ut och det kändes som om jag flög

Så oerhört glad över att jag gjorde. Och jag ska definitivt göra det igen. Jag valde att köpa till både foton och film, en mycket smart val. Det var över så snabbt och nu kan jag sitta och kolla på film och bara återuppleva hur fantastiskt det kändes!



lördag 19 april 2014

Koala Village

På torsdag på vårt hostellet så anordnades en Trivia (Frågesport). Cornelia och tre killar från vårt rum bestämde oss för att bilda ett lag och testa. Laget kallades Skitstövel. Ett roligt ord att lära folk som inte är svenskar. Trivian bestod av fyra delar och efter första var vi inte allt för nöjda. Men så blev det bättre och bättre och efter tre omgången så låg vi tydligen i täten. Sista delen var en musikdel och där hade vi inte många fel. Vi hade inga förväntningar i början, men resultatet blev att vi vann!

Vinnande laget!

Vi vann champagne, gratis frukost och gratis inträde till Koala Village. Förvånansvärt bra pris

                         Red tail black kakadu. Varför göra svåra namn tänker australiensarena? 

C och en sötvattenssköldpadda med ett stort leende

Saltwater croc. "Den har bara bitit 5 personer"

Åh. Hålla en söt koala!


Se, vi är vänner


Hej pytonorm

Waaah, det här var lite läskigt... Men häftigt!

fredag 18 april 2014

Maggie

När cyklonen äntligen dragit förbi så kunde vi ta oss längre norrut. Till Townsville. Inget speciellt med den staden. 
Hostellet som vi bor på erbjuder gratis cyklar så vi tog oss en cykeltur. Åh så roligt. Det har jag verkligen saknat. Fin kust. Anledningen till att man åker till Townsville är dock för att man vill se Magnetic Island, ön som skymtar i bakgrunden. Detta var precis vad vi gjorde

En tropisk ö med cirka 320 soldagar per år. En fantastiskt vacker plats med fin natur.

Vi begav oss ut på bushwalk i National Parken. Totalt 3h, uppför ett berg. I stekande sol. Det var... svettigt. Och väldigt fint.

 
Vi hittade ett fint vattenfall som vi badade i. Det var som massage!